Adventskalender

I samband med att vi går in i december kommer den första känningen av julen. I oräkneliga barnrum hänger det adventskalendrar på väggen och i radio och tv kan man följa nedräkningen till julen. Ju närmare julen vi kommer desto större blir förväntningarna på vad de ska få i julklapp.

Enligt de flesta källor som finns kommer sedan med adventskalender från Tyskland. I mitten av 1880-talet ville en mamma göra tiden fram till jul lättare för sin fyraåriga son Gerhard. Hon gjorde en färgglad kartong som hon satte fast 24 kakor på, Gerhard fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.
När Gerhard senare i livet blev delägare i ett tryckeri kom han ihåg sin kakkalender från förr. Detta inspirerade honom att i början av 1900-talet ge ut en tryckt adventskalender. Den bestod av två ark, ett ark hade 24 julmotiv som man efter hand klippte ut och fäste på motsvarande plats på det andra arket. Succén blev stor och redan på  1920-talet presenterade Gerhard en ny variant med luckor att öppna med en bild innanför. Han gjorde även tredimensionella kalendrar där man kunde placera små föremål bakom luckorna. Den ekonomiska depressionen på 1930-talet satte dock Gerhard i konkurs, andra tryckerier hade tagit upp produktionen så adventskalendrar fortsatte att komma ut lagom till jul. På grund av materialbrist och andra restriktioner tvingades produktionen upphöra under andra världskriget.
1946 producerades den första tyska adventskalendern efter andra världskriget av Rickard Sellmer i Stuttgart. För att kunna trycka adventskalendrar var han tvungen att skaffa licens och material genom Amerikas armé som var ockupationsmakt efter andra världskriget. De amerikanska soldaterna köpte adventskalendrar och skickade hem dem till USA, vilket ledde till att Rickard erövrade den amerikanska marknaden snabbt. Företaget finns fortfarande kvar och är det enda tryckeri i Tyskland som enbart trycker julprodukter.

Motiven på svenska adventskalendrarna brukar vara lantliga motiv med skog och natur, snögubbar, kälkar, timmerstugor och tomtar. De tyska brukar istället ha motiv av städer, julmarknader och andra religiösa motiv.

aina-stenberg-masolle1934

Adventskalendern gavs ut första gången i Sverige 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. 1933 hade deras ledare Henny Mörner fått en adventskalender till sina barn från tyska släktingar. Hon kom då på att en svensk version borde göras som skulle inbringa pengar till Svenska Flickors Scoutförbund.
Den första Svenska adventskalendern ritades av Aina Stenberg MasOlle och fick namnet Barnens adventskalender och trycktes i 10.000 exemplar. Motivet till den första adventskalendern var Ainas gård i Siljansnäs i Dalarna med en massa tomtenissar som utförde sysslorna på gården. Adventskalendern blev populär och fram till 1964 ritade Aina Stenberg MasOlle motiven (hon var då 80 år). 1973 återupptog Svenska Scoutförbundet traditionen och hennes adventskalendrar började säljas i nytryck.

I slutet av 50-talet började gratiskalendrar delas ut av olika företag i reklamsyfte.
1957 sändes den första adventskalendern i radio, varje morgon klockan fem i åtta pratade Rolf Bergström och en grupp barn om julfirande. De sjöng julvisor och barnen berättade vad de önskade sig i julklapp. Programmet varade i fem minuter varje dag fram till jul och blev en succé. Många lyssnare hörde av sig och barnredaktionen på Sveriges Radio förstod att adventskalendern måste de göra om nästa år. 1960 hakade även Sveriges television på och sände sin första adventskalender som hette Titteliture. 1971 byttes namnet ut mot dagens julkalender.

fem_myror

Det vanligaste antalet luckor i adventskalendern är 24 men vissa av adventskalendrarna i tv hade 29 luckor och vissa hade färre än 24. Detta på grund av att adventskalendern började sändas första söndagen i advent vilket kunder infalla redan 26 november. När man bytte namn till julkalender 1971 ändrade man så att luckorna motsvarade dagarna i december fram till julafton.
Bilden ovan är från 1977 när Fem myror är fler än fyra elefanter var julkalender och de var det 28 luckor för att varje bokstav skulle få en egen lucka. Detta året var det dessutom inga luckor utan klistermärken som skulle sättas på rätt plats.
Förutom detta år är det numera 24 luckor på julkalendern i Sveriges Television och Sveriges Radio

Trolltider
Alla har vi våra favoriter när det gäller julkalendern i SVT och det hänger mycket ihop med när vi är födda och vilka år man växer upp. Jag är född 1974 och har två julkalendrar som är mina favoriter. Trolltider (se bilden ovan) som först visades 1979 och sedan 1985 är min absoluta favorit och sedan älskar jag Albert & Herberts jul från 1982. Utöver dessa guldkorn finns det en del man minns från barndomen och uppväxten som Julstrul med Staffan & Bengt, Kurt Olssons julkalender och Mysteriet på Greveholm.

jultradition.se använder cookies för att kunna ge Dig en bättre upplevelsen. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng