Bondepraktikan runt jul

Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder ocg den gavs ut för första gången 1508 i Tyskland. Första upplagan är endast tolv sidor och den versifierade form som senare upplagor har kommer 1530.

1662 kommer bondepraktikan på svenska och är en översättning av dels den danska (som kom redan 1597) och den tyska. 1733 tillades ett avsnitt om vädermärken, en del som senare kommit att bli den mest kända delen. Märkesdagarnas beskaffenhet ansågs kunna förutsäga framtida förhållanden, och boken gjorde anspråk på att uppfylla bönders önskan att spå väder.
Genom åren var bondepraktikan vårt lands mest omtyckta folkböcker och många är de emigranter som i sin amerikakoffert packade ner bondepraktikan bredvid bideln.
Skörd

November- Vintermånad

Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år.
En sträng och långvarig vinter inträffar: om juli varit mycket varm, om augusti och oktober varit ovanligt kalla, om fjäderfäna blivit feta höstetiden, om fåren på efterhösten med våld måste drivas in i ladugården. Om november har torr väderlek utan frost samt att löven i denna månad ännu icke fallit av träden.
När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.
Dagar att beakta
Allhelgonadag (den 1/11). Enligt gamla bondepraktikan skall man denna dag skära en spån av en växande ek eller bok, är spånen torr, bådar det en varm vinter, är den fuktig, blir vintern däremot kall.
Mårten Luthers dag (den 10/11). Inträffar denna på en fredag, kommer fodret det året att föga förslå.
Mårten biskopsdag (den11/11). Är det på Mårten Biskop mulet dygnet om, blir det en ostadig vinter, men är det däremot klart, har man att vänta en skarp vinter.
Maria offerdag (den 21/11). Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.
Katarinadagen (den 25/11). Katarinavinter blir ej långvarig.
Andreasdagen (den 30/11). Andreas-snö är skadlig för säden. Anders braskar och julen slaskar- Anders slaskar och julen braskar.

December- Julmånad

Kall december med mycket snö lovar gott år.
Åska i denna månad bådar både storm och regn. Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. På snöår följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö. En ensam skata förkunnar elakt väder. Grön jul, vit påsk, och en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk.
Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år. Ju närmare nytändningen kommer advent, ju sämre år bådar det. En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.
Dagar att beakta
Nikolausdagen (den 6/12). Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek.
Jakobsdagen(den 20/12). Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som skall råda före jul, medan eftermiddagens väder angiver väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen kan man vänta stark köld, regnar det, bebådas värme och nederbörd.
Julaften och juldagen.
En klar julafton, julnatt och juldag bebåda ett gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.
Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.
Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.
Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.
Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.
Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.
Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.
Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid.

De tolv juldagarna (25 dec- 5 jan).
Enligt bondepraktikan skall man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året.
Sådant väder det är på juldagen, sådant väder blir det och i januari
Sådant väder det är den 26 december, sådant väder bliv det i februari
Sådant väder det är den 27 december, sådant väder bliv det i mars
Sådant väder det är den 28 december, sådant väder bliv det i april
Sådant väder det är den 29 december, sådant väder bliv det i maj
Sådant väder det är den 30 december, sådant väder bliv det i juni
Sådant väder det är den 31 december, sådant väder bliv det i juli
Sådant väder det är den 1 januari, sådant väder bliv det i augusti
Sådant väder det är den 2 januari, sådant väder bliv det i september
Sådant väder det är den 3 janurai, sådant väder bliv det i oktober
Sådant väder det är den 4 januari, sådant väder bliv det i november
Sådant väder det är den 5 januari, sådant väder bliv det i deceber

jultradition.se använder cookies för att kunna ge Dig en bättre upplevelsen. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng