Julbocken


julbocken-3004Julbocken har använts som figur runt jul under väldigt lång tid inte bara i Sverige utan även i övriga norden. Innan vår nutida tomte steg in i handlingen genom Viktor Rydbergs dikt och Jenny Nyströms bilder var det julbocken som delade ut julklapparna i hemmen.

Bocken som symbol i Skandinavien kan härledas från asatron där guden Tor hade en vagn som drogs av bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Kopplingen till julbocken kan vara lite osäker med julfirandet fanns redan långt innan kristendomen kom till Sverige och hette då midvinterblot och var en årlig rit som fanns redan på vikingatiden.

Första gången julbocken nämns i litteraturen är när ungdomarna sprang runt mellan gårdarna och samlade mat och dryck till en egen fest. Där var det alltid med någon som var utklädd till bock med halmmask.

Under julhelgen förr var det en naturlig sak för ungdomar att organisera olika upptåg dels för att roa sig själva, dels för att samla pengar till juldanser eller julgillen. Metoden var att maskera sitt tiggeri genom att klä ut sig, eventuellt i kombination med något dramatiskt inslag. På så sätt kunde man i gårdarna samla pengar, matvaror, öl eller ett par flaskor brännvin som bidrag till sina gillen.

Julbocken var ofta klädd i päls och bockhorn, en tiggande upprorsmakare som både roade och retades, skrämde barn och stångades, där han inte alldeles fick som han ville. Skådespelet kunde börja i stillsam stil med en liten sång eller dikt utanför stugan. Snart bröt han sig in i rummen och rusade runt och slog fötterna mot väggarna och skallrade och utstötte skrik och märkliga läten.

Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet i takt med att julklappar blev vanligt gick julbockens roll mer och mer ut på att det var han som lämnade julklapparna. I en del av Jenny Nyströms bilder är det bocken som drar tomtens släde och inte häst eller renar.

Det finns också en koppling till S:t Nikolaus som den 6 december kommer med godis och leksaker till barnen i de katolska länderna. Med sig har S:t Nikolaus en djävul som är personifierad i en bockgestalt som straffar de olydiga barnen.

Nu för tiden är bocken mer en symbol för en tid som för länge sedan är borta, bocken används numera bara som ren dekoration framför granen eller på farstun med belysning för att välkomna gäster.

Sedan 1966 sätts en stor bock av halm på trästomme upp på Slottstorget i Gävle inför första advent. Det som gjort julbocken i Gävle känd är att den nästan varje år sätts i brand eller förstörs på annat sätt, trots försök med impregneringsmedel och andra kluriga saker har de inte kunnat garantera att julbocken ens står kvar över första advent