Trettondag jul


Trettonhelgen firas till minnet av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. I det svenska bondesamhället vandrade stjärngossar runt i byarna och uppförde ett skådespel som byggde på Bibelns berättelse om stjärnan över Betlehem. Dessa stjärngossar är upprinnelsen till vår tids stjärngossar.

Trettondagen 6 januari firas i Norden till minne av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. I Danmark och Norge kallas högtiden ”Helligtrekongersdag” vilket den även gjorde i Sverige förr i tiden.

På vissa håll i Sverige kom stjärngossarna eller Staffanssångarna redan på annandag jul. På andra håll dök de upp på trettonhelgen, med början på trettondagsafton.
I städerna tiggde på detta sätt latinskoleelever ihop till sin försörjning under jullovet. På landsbygden samlade ungdomarna ihop till ett gemensamt kalas. I den svenska och nordiska traditionen exemplifierar stjärngossetågen att religiösa, lekfulla och folkliga föreställningar blandas i högtider, stjärngossetågen kan ses som en form av folklig teater.

kameler
Berättelsen om de tre vise männen som ledda av Betlehems stjärna färdades till Jesusbarnets krubba, enligt berättelsen hade de med sig gåvor i form av guld, rökelse och myrra. I folkliga traditioner namngavs de tre vise männen som Kaspar, Melchior och Baltasar och sades representera Europa, Afrika och Asien.
De tre vise männen var centralgestalter, iförda sockertoppsformade strutar och vita skjortor. En nedsotad och ruskig Herodes med sina knektar, liksom en julbock som stångades och gjorde våldsamma utfall om han var missnöjd med belöningen, fanns med i tågen.