Julbord


Alla familjer har olika rätter på sitt julbord, här har jag gjort en liten sammanslagning av de vanligaste rätterna.

Dopp i grytan:
Bröd som doppas i varmt skinkspad och som äts som tillbehör tillsammans men julkorv och potatis. Julafton har fått benämningen ”dopparedagen” av just dopp i grytan som man gör i samband med att julskinkan kokas.
Det kalla skinkspadet kokas upp till en lagom salt buljong och man doppar brödet i spadet. Brödet får gärna vara mörkt och lite halv torrt så inte det blir för degigt.
Förr i tiden gjorde man ofta storbak och brödet förvarades länge så det blev hårt och knaprigt, då blev dopp i grytan ett bra sätt att få äta lite mjukt bröd. Dessutom användes allt i matlagningen förr i tiden, inget skulle kastas bort och på detta sättet går inte skinkspadet till spillo.

doppigrytan

Inlagd sill:
Inlagd sill av olika slag har i Sverige en självklar plats på julbordet. Vanligast runt jul är vanlig inlagd sill, löksill och senapssill. För varje år som går kommer det nya inläggningar ut på marknaden.
Sillen läggs i en lag av salt, ättika och kryddor för att konserveras, detta sättet att konservera fisk har tillämpats i Sverige sedan slutet av 1500-talet.

img_3830

Janssons frestelse:
Janssons frestelse är en gratäng gjord på potatis, grädde, ansjovis och lök.
Det vi i Sverige kallar ansjovis är skarpsill (ansjovis är en medelhavsfisk som vi kallar sardell). Det är först på mitten av 1800-talet som inlagd ansjovis börjar dyka upp i våra kokböcker, men då inte i en gratäng utan som kryddning på äggstanning. I början av 1900-talet blir ägg en dyr vara och byts då ut mot den billiga potatisen istället och vi har då fått en ansjovislåda. I svenska kokböcker benämns denna potatis- och ansjovislåda som ansjovisgratin fram till 1940 då man i Stora Kokbokens första upplaga kallar den Janssons frestelse.

jansson

Julskinka:
Rimmad skinka gjord på griskött som först kokas eller ugnsbakas och sedan griljeras med senap. Om man kokar skinkan kan man använda spadet till dopp i grytan (förr i tiden när allt skulle tas tillvara var detta en självklarhet men har nästan försvunnit numera.)
Numera kan man köpa både färdigkokt och färdiggriljerad skinka i affären om man inte hinner tillaga den själv. Även spadet går att köpa för de som vill ha dopp i grytan men föredrar att ugnsbaka skinkan.
Julskinkans historia är mycket gammal och går tillbaka till förkristen tid.

julskinka

Kål:
Brunkål ingår på julbordet i södra Sverige. Den framställs genom att vitkål kokas och steks. Sedan smaksätter man med ättika, sirap och salt. Färgen får den av den långa tillagningstiden.
Grönkål förekommer på julborden i södra Halland.
Grönkålen kokas i skinkspad och steks sedan i smör och tillslut kokas den upp igen med grädde. Den smaksätts med salt, peppar och sirap.
Rödkål förekommer i stort sätt i hela Sverige.
Rödkålen strimlas och kokas ihop med sirap, vinbärssaft, olja och äpplen som ger kålen en mjuk, syrlig och söt smak.

rodkal

Köttbullar:
Köttbullar är en självklarhet på det flesta julbord i Sverige och för det mesta brukar man göra de lite mer kryddstarka med mer lök i och extra mycket kryddpeppar.
I vanliga fall brukar fina köttbullar vara små, men till julbordet gör man gärna lite större bollar.

kottbullar

Lutfisk:
Torrfisk (osaltad fisk som torkats av sol och vind) som lagts i lut för att sedan blötläggas innan den slutligen kokas. Luten som används är en vattenlösning av soda (natriumkarbonat) och släckt kalk (kalciumhydroxid). I Sverige används långa och sej till lutfisk. Fisken avlutas genom att den får ligga några dygn i vatten som byts dagligen och enligt gammal Svensk tradition ska lutfisken läggas i blöt på Anna-dagen (9 december) för att bli färdig till jul.

lutfisk

Prinskorv:
En 5-7 cm kort, kokt och rökt korv, en miniwiener skulle man kunna säga. Korven innehåller gris- och nötkött, potatismjöl, lök, kryddor och vatten. Köttandelen är 70-75%.

prinskorv

Revbensspjäll:
Revben som knapersteks i ugnen och serveras med det övriga små varma.

revbensspjall

Ris à la Malta:
En efterrätt som ofta äts i samband med julbordet. Namnet kommer från danskans Risalamande som i sin tur kommer från frankans Riz à l’amande (Ris med mandel), rätten har inget med Malta att göra.
Man blandar kall risgrynsgröt med vispad grädde, strösocker och vaniljsocker och dekorerar med mandarin klyftor. Rätten äts med t.ex. saftsoppa, en söt bärkompott eller björnbärssylt.

risalamalta

Risgrynsgröt:
En maträtt som lagas på vatten, mjölk, kanel, runda risgryn och salt. Brukar även kallas tomtegröt. Gröten serveras med kall mjölk, socker och kanel.

risgrynsgrot

Sillsallad:
En blandning av salta sillfiléer, inlagda rödbetor, potatis och äpplen.

sillsallad

Sylta:
Det finns många olika syltor, men runt juletid är nog rullsylta, pressylta och kalvsylta vanligast. Ingredienserna skiftar, men fläsklägg, fläsksvålar, gelatin och kalvlägg finns med i de flesta, de kryddas med kryddpeppar, vitpeppar, kryddnejlikor, lagerblad och lök.

sylta

Vörtbröd:
Mörkt matbröd som bakas på rågsikt och vetemjöl, som degspad används hopkokad vört (finna att köpa i handeln annars brukar det vara julmust och porter som blandas med jästen). Brödet kryddas med kryddnejlikor, kanel, ingefära, kardemumma, pomerans och russin.

vortbrod