Isländska jultomtar

Har nu de senaste dagarna suttit och läs julböcker och letat efter mer information att delge här på sidan och sprang över en text om de tretton tomtarna på Island som jag bara var tvungen att skriva om här.

De isländska jultomtarna kallas jólasveinar och de är söner till häxan Grýla. Hon är en mytomspunnen jättinna som bor i bergen på Island, hon nämns så tidigt som i Snorre Sturlassons Edda från 1200-talet. Hon är skäggig, har många huvud och många svansar

I en dikt från 1600-talet berättas det att Grýla och hennes trista man Leppalúði har 13 barn och att de kallas jólasveinar. Här skrivs det att Grýla har horn, hovar, en stor vårtig näsa och tretton svansar och vid sin sida har hon en svart katt som heter Jólaköttur. Alla isländska barn som inte får några kläder i julklapp blir uppätna av katten och Grýla rövar bort olydiga barn, stoppar dem i sin säck och äter upp dem. Hon bor med sin åldrande man som är lat och inte beger sig ut ur deras håla.

På 1700-talet var många isländska barn så rädda att de inte vågade gå ut under jultid – Grýla och hennes söner förbjöds då att talas om i skrämmande ordalag och de blev istället goda väsen som delade ut julklappar. De lägger presenter eller bestraffningar i barnens skor (om de ställer skorna på fönsterkarmen under de sista 13 dagarna innan julafton.

12 december kommer Stekkjarstaur (Fårkättestolpen). Han går i in fårhuset och försöker suga mjölk av tackorna. Stekkur är en fålla och staur är en stolpe, han tycks ha träben.

13 december kommer Giljagaur (Klyftisen), tar sig in i fjöset, fähuset, och stjäl mjölk. Gil är en klyfta och gaur en lymmel.

14 december kommer Stúfur (Stumpen), han knycker en stekpanna i köket och springer iväg för att slicka den. Stúfur är en stump.

15 december kommer Þvörusleikir (Slevslickaren) och han slickar grötsleven. Þvara är en kräkla, en slags slev, att röra med, sleikja är samma ord som slicka.

16 december kommer Pottasleikir (Grytslickaren) och han slickar grytan när han lurat bort barnen ur köket. Pottur är en gryta.

17 december kommer Askasleikir (Skålslickaren) och han slickar ur de träkärl som gårdsfolket äter ur. Askur är en laggad bytta med ett fast lock som maten kan skäras på. Husmor portionerade ut maten i personliga askar och den åts, sittande på sängen.

18 december kommer Hurðaskellir (Dörrslåaren) och han smäller med dörrarna när folket vilar sig i skymningen. Hurð är en dörr och skella smälla.

19 december kommer Skyrgámur (Skyrfrossaren) och han tar locket av skyrtunnan och äter mer än han tål. Skyr är en rätt gjord på skummjölk. Med lite sur kultur och löpe koagulerar den uppvärmda mjölken och ostmassan kan förvaras länge. Gámur är ett matvrak.

20 december kommer Bjúgnakrækir (Korvsnattaren)och han klättrar upp på sparrarna där korvarna hänger för att rökas över den öppna elden i köket och där äter han dem. Bjúga är en korv och krækjastår för kroka.

21 december kommer Gluggagægir (Fönstertittaren) och han tittar med sitt fula tryne in genom fönstret efter något som är värt att stjäla. Gluggi är en glugg eller ett fönster och gægja att kika eller speja.

22 december kommer Gáttaþefur (Dörrsniffaren) och han kommer för att han med sin stora näsa känt doften av laufabrauð, utskurna, flottyrstekta vetekakor, som bakas till jul. Gátt är en dörröppning och þefa att lukta.

23 december kommer Ketkrókur (Köttkroken) och han försöker fiska upp kött genom skorstenen. Ket eller kjöt är kött och krókur en krok.

På julafton kommer sedan Kertasníkir (Ljustjuven) som på julafton följer efter de små barn som fått ett ljus, den traditionella julgåvan. Kerti är ett ljus och sníkja att tigga.

Julnatten håller tomtarna sig i skinnet och beundrar alla ljusen. Sedan försvinner de, den siste på trettondagen, och snön faller över deras spår.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *